Minst sagt häpnadsväckande.

Ja, vad är det nu som är så himla häpnadsväckande. Jo, drog ju som sagt fram mitt gamla GH 3 här om dagen. Så nu idag kände jag för att lira lite. Jag har alltså inte spelat på skit länge. Min karriär dog någon gång innan sommaren skulle jag tro. Innan dess hade jag nött som en jävla tok, dom flesta tyckte jag var störd men jag tyckte de va skoj, som fan. Men sen så trappade jag ner och har bara spelat någon gång efter det. Nu till den stora grejen. Det verkar som om jag har blivit bättre nu så här 5 månader efter mitt nederlag. Hur fan går det till? Blev så jävla förvånad när fingrarna glödde över tangenterna, klarade Knights of Cydonia smutt och galant, en slug jävla låt som jag har haft stora problem med. Tog även Lay down med 5 stjärnor, en låt som jag klarade kanske 1/10 förut.. Även The Metal som är rätt så knepig. Ja, kanske bara hade en sky jävla flyt just denna stund. Men det tvivlar jag fan på. Hm..
.
En annan jävla grej. Är att Kingen, Legenden, Myten du nämner det El Maco är tillbaka på Mec Donken. Ja, vad gör man inte. Man glider dit på stubben, och trycker den jävlen så hårt. Gott ska det bli, sen vet jag tusan inte vad som väntar, men det blir nog fint. En reunion med FF på självaste Donken i Mölnvik kan bara sluta på ett sett, jo. Man spånar om livet i sig och kommer sen fram till att El Maco'n är jävligt god, men även vad som komma skall denna afton. Så vi får se hur det slutar.
.
Juste, såg halva The Curious Case of Benjamin Button igår, den va ju fan, hm, cool som fan. Vilken jävla Story. Påminner stark om Forrest Gump. Ska ses klart någon vacker dag. Men nu bär det av, Asta la vista.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0